Val
Ibland så känns det som att jag bara är. Jag bara finns här. Jag tittar utan att se, jag hör utan att lyssna. Jag känner utan att känna, för annars skulle allt vara mycket enklare, eller? Då skulle jag veta vad jag vill. Alla val, alla beslut skulle vara självklarheter. Istället så är jag bara. Tänker utan att veta. Bryr mig utan att visa. Lever utan att leva? De senaste dagarna som passerat har jag tänkt utan att veta. Stått i konflikt mellan hjärna och hjärta utan att veta vad jag vill. Samtidigt har jag försökt hjälpa andra och få de att förstå vad de vill. Livet har så mycket att erbjuda och jag, jag är en sådan person som inte ens kan besluta vad jag vill ha för glass från frysdisken. Men nu har jag bestämt mig, och jag hoppas på en jävligt god glass.
