Vem kan egentligen få nog av Rhodos? Tydligen inte jag och Mathilda i alla fall. En och en halv vecka efter det att vi kommit hem tog vi flyget tillbaka till denna underbara ö. Totalt spontant bokade vi resan tre dagar innan. Helt galet, man hann ju knappt förstå att det var verkligt. Hann ju inte ens få resfeber.
Med ospecificerat boende begav vi oss av och hamnade på ett hotell cirka två mil från Rhodos stad, dit man lätt kunde ta sig med buss för dryga två euro. Men vi hade pool, wi-fi och ett stort och fint hotellrum. För den billiga pengen vi fick betala för resan kunde vi nog inte vara mer nöjda. Väldigt lugnt område, vilket var skönt, med tanke på att vi enkelt kunde ta oss till det allt mer livfulla nattlivet i staden om vi så väl ville. Vilket vi även gjorde, två gånger. Där inne befann sig även min braiga vän David och hans vän Simon som vi mötte upp, så det var ju riktigt skoj!!
Övriga delarna av veckan så hängde vi mycket vid poolen och bara njöt av värmen samtidigt som det var ynka fem plusgrader hemma i Sverige. Hängde i hotellrummet, typ halvnakna pga ingen AC. Kliade sönder ENORMA myggbett och skrattade. Ja, herregud vad vi skrattat. Allt var SÅ värt och jag hade SÅ kul med en underbar, underbar vän. Vi skapade minnen som vi både kommer att leva på länge. Kärlek till dig, Mathilda.
Efter en natt med cirka två timmars sömn och en flygresa på dryga fyra timmar, så var det bara att hoppa i långklänningen för att fara på bröllopsfest. Sohajbas storebror gifte sig och alla var verkligen sjukt vackra. Tyvärr har jag ingen bild alls från detta.
Sen var det måndag och back to reality. Hade värsta skolveckan någonsin med fysikprov och två kemiprov, fast när fredagen kom var det värt det. Nu var det i princip sommarlov. Den dagen på kvällen bjöd jag över tjejerna på tacos och fika som ett lite sent födelsedagsfirande. Skolåret avslutades på riktigt på tisdagen med en luch på Waldorf med bästklassen. På något vänster bestämde jag och Lydia att vi skulle fira in lovet ordentligt här i Luleå tillsammans med flera andra skolungdomar. På Gültza. Haha vilken kväll.. Upp tidigt och hem till Piteå igen på onsdagmorgon. Min bästa vän genom alla tider tog studenten, fyfan vad hon är bra!!! Såg utspringningen och gick till stan för att se alla överlyckliga studenter hoppa runt på flaken. Sen var det dags för Elins studentmottagning. Tyvärr hann jag och Mathilda bara lämna presenter och plocka med oss varsin muffin innan vi var tvungna att gå igen. Vi skulle vidare på andra äventyr. Mer om det i nästa inlägg!
24/5- Äntligen var all längtan över och vi var på väg. Efter en "vi-sover-inget-så-vi-kan-somna-på-flyget-natt" så lämnade vi Kallax dödströtta klockan 05.55 på lördagmorgon. Det här med att somna på flyget dock, det gick ju inge vidare. Så man kan ju säga att den dagen var vi ett gäng zombies. Förutom Elin då, som sover som en stock oavsett tid och rum och hann somna innan flyget hann lyfta. Typiskt. Vi kom fram till hotellet vid ett, hängde vid poolen lite snabbt, dog, åt middag och gick sedan på en liten upptäcktsfärd innan vi bestämde oss för att dejta sängarna. Aldrig somnat så fort.
26/5- Söndagkväll vid elva satte vi oss i en bar som vi gått förbi kvällen innan. De hade ju gratis Wi-Fi. Blev lovade fyra shots om vi köpte fyra drinkar. Deal. Och på tolvslaget slog vi shotglasen i varandra och drack min livs första shot. Smakade förjävligt, men man var ju tvungen. FYLLDE JU ARTON!! Drack våra drinkar innan vi gick tillbaka hemåt för att ladda om inför en ny dag.
Måndag, på min födelsedag, gick vi till hotellet min familj bodde på för att sola, bada och luncha. Det bjöds på drinkar, fast alla var uschusch. Promenaden dit var äckligt varm, men promenaden hem var outhärdlig. Hoppade i poolen på en gång innan duschen och middag väntade. Därefter fixade vi oss inför nya äventyr inne i Rhodos stad. Lagom rosa var vi också. Träffade upp Emma och hennes kompisar och hängde med dom innan vi drog ut på bargatan. Studentveckan och halva Piteå på plats. Hade en grym 18-årsdag, så puss på alla delaktiga!!!
Dagen efter gick vi in till Gamla stan. Typ vid tre på dagen. Värsta beslutet ever. Solen stekte som bara den. Solen stekte de flesta dagarna faktiskt. Men resten av veckan så såg dagarna i princip likadana ut. Gick längs gatan nedanför hotellet, från supermarket till supermarket. Vi åt superbra mat, lätt värt med halvpension. Vi solade och tog svalkande bad. Dansade på rummet och utanför. Sista kvällen vågade vi faktiskt ta kontakt med några svenska killar på hotellet som spanat in oss hela veckan. Säger vi hehe. Visade sig bli en riktigt bra avslutning på en drömresa som jag lär komma ihåg för resten av mitt liv. Med favoritbrudar också. Wow.
Rätt så oklart hur jag först tänkte när jag tänkte starta upp en blogg. Först en gång. Och sen igen? Uppenbarligen så känner jag mig själv alldeles för dåligt. Jag är ju fullkomligt värdelös på att skaffa nya rutiner. Det blir liksom aldrig av. Men nu ger jag det ett nytt försök, fast denna gång på mitt vis.
Är ovanligt rastlös här i Luleå, så när jag känner för det slänger jag väl in ett inlägg. Lär dock inte bli allt för ofta. När det har hänt något intressant som jag vill kunna se tillbaka på. Eller om jag har något på hjärtat eller överflöd av tid. Om någon läser, superkul, även fast detta framöver blir en liten minnesbank. Startar med att skriva om min sommar. Deler dock upp den i x antal inlägg. Men varför inte börja ungefär där jag slutade? Med vår resa till Rhodos.
Vem vinner ikväll??? Så länge det inte blir Jesper så är jag nöjd☺
Jag vet inte vad som är med mig, om jag har nått en känslomässig topp eller vad? Mitt topphumör idag beror på många saker skulle jag tro. Hade relativt kort skoldag som jag helt och hållet hade glömt bort. Har klarat mig till nivå 28 på flappy bird. Hade ingen träning och fick fara och se LF för typ första gången denna säsong. Det bjöds på godis och LF vann. Sist men inte minst så har jag fått min resa till Rhodos betald i födelsedagspresent!!!! Åh vad jag älskar mina föräldrar!!! ♥♥
Ja, lyckan är total.
Upptäckte denna låt först dagen innan nyår, men sedan dess kan jag inte sluta lyssna på den. Kan inte heller undvika att bli glad. Vill typ bara dansa och le.
Idag är jag glad. Eller jag har varit glad som mest hela dagen. Lite ovanligt med tanke på att det är måndag dock. Jag måste helt enkelt ha vaknat upp på rätt sida idag, så det var ju skönt. Speciellt efter igår, då jag var less på det mesta. Men nu är det väl dags att inta sängen och hoppas på samma uppvaknande imorgon.
Såg nu att jag inte hade varit inne här sen lovet. Det var som fan. Nu är jag i alla fall tillbaka. Tillbaka till Luleå, till skolan, till en allt stressigare vardag. Tillbaka till verkligheten helt enkelt. Och tillbaka hit då.
Annars så rullar det väl på som vanligt. Har hunnit lämna in en rapport 2 min före deadline och det var det mest intressanta i mitt liv just nu. Nej men usch, har nog aldrig varit så stressad. Förra veckan hade vi en hel rad uteblivna lektioner och det var så otroligt skönt. Även idag så blev samhällslektionen inställd så jag kunde skutta iväg in till stan hundra minuter tidigare. UNDERBART. Nu är jag inte ens trött. Jag som i princip brukar vara död efter skolan är inte trött. Fast kanske sover ändå, har inget bättre för mig. Haha typical me.
Har ingen vidare koll på vilka dagar jag gjort vad, men jag har spenderat stor del av tiden med min trio. Eller delar av den. Vi for in till stan för att shoppa, vi har bowlat och sedan bara varit. Sladden från mobilen till datorn tycks inte vilja funka. Det sög ju, inga bilder här inte. För övrigt så lär sista dagarna av lovet till stor del bestå av ångest för att skolan börjar om. Känner att någon vecka extra inte skulle skada. Nåväl, njut!
Älskar denna brud aningen mer än vad jag älskar kvalitén på bilden
Ska bli så kul att se mina Luleåfavoriter igen, gal1!!
Har strosat runt i den mysigaste koftan/jackan eveeerr
Igår så gick jag på stan med Amanda och Mathilda för att fixa det sista inför nyår, som då är idag. Shiit. På kvällen hängde jag med Amanda, Jazmine och Elin och bara hade det mys som vi alltid har. Blev även så att jag och Amanda sov över där och vi somnade inte innan 6. Förhoppningsvis somnar jag inte innan tolvslaget inatt i alla fall hehe.Men nu måste jag skynda mig! Herregud, jag hatar att stressa. Nu är det bara hopp in i duschen innan det bär av mot Amanda. En annan Amanda den här gången. Nu har jag skrivit Amanda allt för många gånger i ett inlägg, så bäst att sluta. Vi hörs och GOTT NYTT ÅR!!!
Ett, för mig, ganska bra år börjar lida mot sitt slut. Det väcker många blandade känslor. Och som jag känner inför det kan så gott som reflektera hela det gångna året. En känslomässig berg- och dalbana. Årets fyra första månader är ur minnessynpunkt något som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera och inte lägger allt för mycket energi till att fundera kring. Ändå så är det just dessa månader som gjort det här året minnesvärt, speciellt och så olikt mina tidigare år. Något som lyste upp även de mörkaste vinterdagarna. Jag blev kär.
Jag visste precis hur det skulle vara. Om fjärilarna i magen och om allt annat som hör med kärleken till. Sådant som jag läst ur böcker och sett i filmer. Det var det som höll på att få mig ur balans. Fjärilarna i magen fanns inte riktigt alltid där och det fanns tillfällen där jag fick stanna upp och tänka om det var honom jag var kär i, eller om det bara var känslan. Vetskapen om att någon, bortsett från familj och vänner, faktiskt gillar mig för den jag är. Innerst inne så förstod jag ändå att det var betydligt mer än så och allt kändes bara så himla bra.
Till slut kunde jag även inse att jag var kär på riktigt. Det kom bara lite för sent. Samtidigt som mina känslor växte sig starkare, så svalnade hans. Och det var just som han bestämde sig för att göra slut, som jag insåg hur mycket det var jag älskade honom. För sant som sagt, så inser man inte vad man hade förän det är borta.
Och vad gör man, när känslorna är starka som aldrig förr, men utan destination eftersom mottagaren har valt en annan väg? Utan respons, för det finns ingenting kvar att få? Den andra halvan finns inte längre kvar. En "off-knapp" hade varit något. Att bara kunna stänga av känslorna när man vet att de inte längre kommer att komma till användning. Om allt bara vore så enkelt. Istället kom det stunder som kände jag mig otillräcklig, tom och till och med lurad. Förtroendet var som bortblåst och jag visste inte längre om allt som sagts varit sant eller lögner, om allt bara varit en lek och om jag bara var det stora skämtet. Jag var inte mig själv och agerade ibland innan jag hann tänka klart. Plus ett brustet hjärta på det. Jag var rädd att sluta älska även om jag visste att det var utan mening. För samtidigt som jag ville glömma honom, så fanns ett hopp inom mig om att allt skulle återgå till det vi hade. Kärleken gör en blind.
Jag öppnade ögonen och insåg ganska snart att min väntan var förgäves. Jag gick vidare och har nu hunnit en lång bit på vägen. Självklart dras olusten över huvudet när jag ser honom, eftersom jag vet att jag kommer att bli behandlad som luft. Det vackraste leendet som en gång spred värme i hela mig förvandlades till en sammanbiten ignorant blick. Det är väl klart att det tär, det hade varit konstigt om inte. Men jag har lärt mig att inte tänka så mycket och att lägga saker åt sidan, så trots allt så väljer jag att se det som ett vackert minne. Något som jag ändå vill minnas. För sanningen är att jag har aldrig varit lika lycklig som jag var när jag var med honom. Den känslan är värd att minnas. Det är inte heller något jag vill ha ogjort, men hade jag chansen skulle jag ändå inte vilja gå tillbaka. Det handlar inte om stolthet, utan jag har blivit starkare och jag vet att jag är värd mer. Det finns en första gång för allt och det var min första kärlek. Jag ser det inte som en förlust, jag ser det som en vunnen erfarenhet.
Nu inväntas bara tolvslaget. Det slår antingen över till en påminnelse eller en möjlighet. En påminnelse om första gången vi träffades. Den där djupa smärtan i magen av nervositet när jag ser hur han går in. När vi låg där i soffan och höll varandra i handen för första gången och när vi såg youtube-klipp till klockan tre på natten. Eller så blir det en möjlighet till ett avslut. En möjlighet att blicka framåt och göra år 2014 till mitt år. En möjlighet till en helt ny start.
